Att diska

"Att diska
är som att bada en baby-buddha.
Det vardagliga är heligt.
Det vardagliga sinnet är en
Buddhas sinne.

Tanken på att det är tråkigt att diska dyker bara upp inom oss när vi inte diskar. När man väl står framför diskhon med uppkavlade ärmar och med händerna i varmt vatten, är det inte så tokigt i alla fall. Jag tycker om att göra ren varje tallrik, vara medveten om disken, vattnet och varje hands rörelse. Om man skyndar på kommer diskandet att bli tråkigt, och inte värt besväret. Det är synd, för varje minut av livet är ett mirakel!
Varje tanke, varje handling blir gyllene i ljusets medvetenhet. I det skenet finns ingen gräns mellan det heliga och det vardagliga. Det tar kanske längre tid att diska, men man kan leva mer fullt ut, lycklig varje stund. Att diska är på samma gång "vägen" som en avslutning - vi diskar inte bara för att göra rent våra tallrikar, utan också för att helt enkelt bara diska och för att leva helt och fullt.
Om jag inte kan diska med glädje, om jag vill avsluta den snabbt för att kunna dricka en kopp te, kommer jag att vara lika oförmögen att göra det med sann glädje. Med koppen i handen kommer jag bara att tänka på vad som ska göras härnäst, och doften och smaken på teet tillsammans med njutningen att dricka det, kan gå förlorad. Då kommer man alltid att leva i framtiden och inte vara till fullt ut i nuet.
Att ge tid åt disken är lika viktigt som den tid man ägnar åt meditation. Därför säger vi att det vardagliga sinnet är en Buddhas sinne."

Ur Stunder i nuet av Thich Nhat Hanh, zenbuddhistisk munk, lärare, poet och fredsaktivist från Vietnam