Där tiden inte fanns sa en liten själ till Gud: "Jag vet vem jag är!"
Och Gud svarade "Underbart! Vem är du?"
"Jag är ljuset", sa den lilla själen. Gud svarade med ett stort leende på läpparna
"Det är rätt- du är ljuset". Den lilla själen var så glad eftersom den hade kommit på vem den var, vilket alla själar i Guds rike skulle lista ut.
Wow, sa den lilla själen, vad coolt!
Men snart var inte vetandet tillräckligt för den lilla själen. Han gick tillbaka till Gud och sa "Hej Gud, nu när jag vet vem jag är- är det okej för mig att vara det?"
Och Gud svarade "Du menar att du vill vara något som Du REDAN ÄR?"
"Ja, det är en sak att veta vem jag är, men en annan att vara det. Jag vill verkligen uppleva hur det känns att VARA ljuset"
Gud log och sa "Men du ÄR redan ljuset"
Den lilla själen blev lite otålig "Men jag vill känna hur det är att vara ljuset!"
"Så klart" sa Gud "Men..."
"Men vad då?" undrade den lilla själen". Min vän", sa Gud "Det finns inget annat ÄN ljuset. Du förstår - jag har inte skapat något annat än ljus- så det blir inte lätt för dig att uppleva dig själv – eftersom det inte finns något som Du inte är"
"Va" sa den lilla själen förvirrat.
"Du kan se det så här: Du är som ett ljus i solen. Du är verkligen ljuset! Tillsammans med miljoners miljarder andra ljus skapar Du solen. Och solen skulle inte vara solen utan Ditt ljus. Så hur ska Du uppleva ljuset när Du är mitt uppe i det, det är frågan" sa Gud.
"Ja, men du är ju Gud-tänk ut nåt!" sa den lilla själen. Åter igen fick Gud ett stort leende på läpparna". Det har jag redan gjort", sa Gud. "Eftersom Du inte kan uppleva Dig själv som ljuset när Du är i ljuset, så får vi omsluta Dig med mörker."
"Vad är mörker?" frågade den lilla själen. "Det är det som Du inte är", svarade Gud.
"Kommer jag att vara rädd för mörkret?" skrek den lilla själen.
"Bara om Du väljer att vara det" svarade Gud. "Det finns egentligen ingenting att vara rädd för om Du inte väljer att vara det. Du förstår - vi hittar på det hela - vi låtsas."
"Åh", sa den lilla själen och kände sig redan bättre till mods.
"Mörkret är en stor gåva", sa Gud "för utan det Du inte är så kan Du inte uppleva det Du är. Man behöver en motsats för att kunna uppleva något som det är.
Du vet inte vad kallt är förrän Du upplevt varmt. Du kan inte uppleva upp utan ner, höger utan vänster, här utan där, nu utan då... Men när Du är omsluten av mörker, förbanna det inte och skrik åt det.
Var hellre ett ljus i mörkret och bli inte arg på det. Då kommer Du att veta vem Du verkligen är och alla andra kommer också att veta det. Låt Ditt ljus skina så att alla förstår hur speciell Du är!"
"Menar Du att det är okej att visa andra hur speciell jag är?" frågade den lilla själen.
"Självklart!" skrattade Gud "Men kom ihåg att speciell inte betyder bättre! Alla är speciella - alla på sitt eget sätt! Men många har glömt det. De kommer att förstå att det är okej för dem att vara speciella när de ser att Du tycker att det är okej för Dig att vara speciell. Vilket sätt vill Du vara speciell på?"
"Hur menar Du" undrade den lilla själen.
"Ja, det är speciellt att vara Ljuset men speciellt kan även delas upp i olika saker som att vara snäll, förlåtande, hjälpsam, tålmodig, kreativ och annat. När Du väljer att vara speciell i en viss situation - det är att vara Ljuset."
"Jag vet! Jag vill vara speciell på sättet som heter förlåtande" sa den lilla själen
"Bra! sa Gud "Men..."
"Men vad?"
"Det finns ingen att förlåta", sa Gud
"Ingen?"
"Nej, ingen. Allt Jag skapat är perfekt. Det finns inte en enda själ som inte är lika perfekt skapad som Du. Se dig omkring"
Den lilla själen såg då många, många andra själar som stod och spred sitt fantastiska ljus medan de lyssnade till samtalet mellan Gud och den lilla själen.
"Jag kan hjälpa dig" sa en vänlig själ och klev fram. "Hur då?" frågade den lilla själen.
"Enkelt - jag möter Dig nästa liv och gör något som Du kan förlåta"
"Men varför skulle du göra det?" frågade den lilla själen "Du som är så perfekt, vad skulle få dig att sänka dig så lågt att Du skulle kunna göra något så hemskt mot mig?"
"Enkelt" svarade den vänliga själen igen "Jag gör det för att jag älskar dig".
Den lilla själen tittade häpet på den vänliga själen. "Bli inte förvånad", sa den vänliga själen "Du har gjort det samma för mig. Kommer du inte håg? Vi har dansat oss igenom tid och evighet tillsammans. Du kommer bara inte ihåg...
Vi har varit allt: upp och ner, här och där, höger och vänster, kvinna och man, det goda och det onda, brottslingen och offret. Allt!" sa den vänliga själen, "Och nu kan jag komma till dig i ditt nästa liv och göra något hemskt mot dig så att du får uppleva hur det är att vara speciell på ett förlåtande sätt."
"Men vad ska du göra?" frågade den lilla själen nervöst.
"Åh, Vi tänker ut något!" sa den vänliga själen och blinkade med ögat men blev sedan allvarlig, "Jag undrar om du kan göra en sak i gengäld?" började den vänliga själen "Jag kommer att sänka mig så lågt för att göra den här inte-så-trevliga-saken och vara väldigt mycket det som jag inte är..."
"Ja, du är en sån ängel som gör det här för mig, så jag gör vad du vill" sa den lilla själen.
"Ja, självklart är den vänliga själen en ängel", avbröt Gud "Alla är det - jag sänder er bara änglar".
”Vad kan jag göra för dig?”, frågade den lilla själen igen.
"När jag gör det här elaka mot dig - i stunden då jag gör det mest fruktansvärda mot dig - i den stunden..."
"Ja?" undrade den lilla själen "Ja?"
"I den stunden - kom då ihåg vem jag egentligen är."
"Oh, ja! Det ska jag göra, ropade den lilla själen "Jag lovar! Jag kommer alltid att se dig så som jag ser dig här: som ljuset!"
"Bra", sa den vänliga själen "För jag kommer att låtsas så starkt att jag själv kommer att glömma vem jag är. Om du inte kommer ihåg vem jag är och jag inte heller gör det och du även glömmer vem du själv är då är vi båda förlorade för lång tid. Då kommer vi att känna oss vilsna och hemlösa och vi kommer att behöva hjälp av andra själar för att påminna oss om vilka vi egentligen är"
"Nej, då. Jag kommer att komma ihåg vem du är! Och jag kommer att tacka dig för att du ger mig gåvan så att jag får uppleva vem jag är!"
Och så var man överens. Den lilla själen trädde in i ett nytt liv, stolt över att vara LJUSET, som var väldigt SPECIELLT och för att få vara delen av speciell som kallades FÖRLÅTANDE.
Och vid alla tillfällen i livet när andra förde mig sig lycka eller olycka - speciellt olycka - så tänkte den lilla själen på vad Gud hade sagt:
"Kom alltid ihåg: Jag har bara sänt änglar till er"
Neale Donald Walsch (fritt översatt)











